Jag bär dig i mitt hjärta. Genom mina ögon…….. inbillar jag mig…..kanske att du kan ta del av allt omkring mig? I mina tankar lever du……..
Du skulle älskat havet och öarna på Filippinerna! Jag kan se dig simma och dyka i det azurblå havet, du var ju så duktig simmare.....................nedan "vår" båt som vi åkte med mellan öarna.
Jag hade velat skriva på bloggen den 30/1, men fick inte ngn tillfälle. Men vi, din far och jag, fick tillfälle att besöka katedralen i Puerto Pricesa på din dag och tände många ljus för dig älskade barn. Ngt annat kan vi inte göra för dig.......... Så saknad du är!
Hej mamma till Nicklas/Nera(?)!
SvaraRaderaJag är en tjej på 21 år snart och vill bara säga att du har ett sådant stort mod att berätta Nicklas sista år. Är så grymt tacksam att du har lagt ut den här berättelsen för att annars skulle jag aldrig ha fått veta att en av mina gamla chatt kompisar gick bort i cancer för 5 år sen.
Vet att sista gångerna som vi snackade så pratade vi med flera månaders mellanrum och sen när jag fölorade hans nummer så hörde vi aldrig av varandra igen. Hade hans msn men varken han eller jag var inne samtidigt/var vid datorn ofta... :(
Sänker en tanke till Nicklas och till er familj eftersom att han verkade vara en underbar kille som älskade livet! Vet att det är många år sen nu det hände men sänker tårar för honom idag som jag vet att dom är välbehövliga ifrån mig eftersom han hjälpte mig med många svårigheter i livet som jag hade då...
Han var en underbar kille och den ängeln togs iväg förtidigt!
Varma kramar,
Jennifer ifrån Stockholm
P.s. Hade en liten crush på honom när vi snackade och såg alltid framemot när både han och jag var inne samtidigt eftersom de var mer i början som vi snackade mycket mer än i slutet och han har även varit med i mina drömmar förut och lär vara de inatt med...
Tack Jennifer för dit fina brev, blev verkligen berörd.
SvaraRaderaKram Nera
Det var så lite så! Man ska visa kärlek, inte hata för som både jag vet (av min mormors bortgång av 5-årig strid av cancer) och ni vet så kan man mista någon väldigt fort eller när man inte ska eller vill mista någon. Då är det en själv, sin familj, och alla runtom kring som kan hjälpa att läka sorgen och minnas minnena med personen som alltid kommer finns kvar.
SvaraRaderaAlla har blivit så dåliga på att visa stöd och kärlek till en främmande människa, så känner att det är lite av min uppgift att börja sprida ut den igen. Leta alltid efter den behövande handen!
Och att jag kunde berätta lite om din son som var en så underbar person mot mig, är de minsta som jag kan göra är att skriva några rader till dig.
Skulle vilja hälsa på graven någon gång i framtiden men inte nu, inte när han fortfarande är som en gammal kompis som jag inte har pratat med på ett bra tag..
Kram
Jennifer