den 22december, din pappa var hos henne den sista stunden och höll hennes hand. Hon somnade in och slutade andas lugnt och stilla. Lugnt och stilla så som hela hennes liv varit, ett långt liv, hon blev 89 år.
Vissa människor blir gamla, andra dör unga, så är det bara, så är det att vara människa......
Begravningsakten var stämningsfull, blommorna gick i rosa, farmors älsklingsfärg. Den närmaste släkten var samlad och några av farmors vänner. Vi som var där tog en sista farväl av vår kära Ingegärd. Utanför kyrkan var det snöstorm.
Hej Nera. Jag läste igenom hela sidan om Niclas sista år och jag tror jag har gråtit tillräckligt med tårar för hela året minst. Vilken oerhört jobbig resa ni gjort och vilken stark son ni hade. Kan relatera då en vän till mig gick bort i skelettcancer bara 12 år gammal. Han var sjuk i 2 år innan cancern tog överhanden. det är en sån hemsk, hemsk sjukdom. Ni verkar vara väldigt fina och omtänksamma föräldrar. Ville bara berätta att jag läst, att nån därute läst om er kamp.
SvaraRaderaKram Lena
Tack Lena för dessa rader de lindrar i mitt sargade hjärta
SvaraRadera