En vandring för livet

En vandring för livet
Kängorna är alltid redo!

lördag 27 juli 2013

Juli månad och vi är fortfarande kvar i Shanghai.............


Älskade Nicklas utan att du märkt det själv så har du efterlämnat en stor gåva till mig. Gåvan jag gärna varit utan bara jag fått behålla dig i livet. Men det blev inte så, därför måste jag acceptera och är tacksam för det jag fått.  
En gåva med mod och styrka är resultatet efter allt som vi genomgått med dig under din sista tid på jorden. Och styrka och mod behöver jag, för livet har hela tiden nya överraskningar för oss.
Det är Juli månad och vi är fortfarande kvar i Shanghai. Meningen var att vi nu skulle vara på Öland i stugan, men det blev inte så.
Någon gång under mars/april månad tyckte jag mig känna en knöl i mitt ena bröst. Nej tänkte jag, det kan inte vara sant, jag som gått igenom så många undersökningar innan flytten hit till Shanghai och fått stämpel som ”very healthy person”.
Men strax efter besöket av din storebror och hans flickvän fick jag inse att jag var tvungen att söka sjukvård, (vilket inte var det första jag ville göra här i Shanghai).     

En bild på Filip och Mikaela vid deras besök i Kina under maj månad i år!    

                
Sedan hände allt väldigt snabbt, för den Kinesiska sjukvården är mycket effektiv, vilket blev en positiv överraskning.
Det visade sig att det inte var en knöl utan två!?!  Konstigt att jag inte märkt av detta? Kanske pga att jag under din sjukdomstid och efter din död, lärt mig att undertrycka mina känslor för att överhuvudtaget kunna överleva. Kan tänkas att jag även missat att gå på mammografi under din sjukdomstid och efter din död. Enligt läkaren var knölen stor och jag måste ha burit den i flera år. Det kan vara så att vi båda hade cancer samtidigt?

Pga knölens storlek och spridning så blev jag rekommenderad att operera bort hela bröstet samt ta bort lymf knutor på höger sida. Jaha tänkte jag så får det bli och hur det än blir så är jag inte rädd. Det hela kändes/känns som en bagatell jämfört med din svåra resa mitt älskade barn. Det absolut svåraste för mig blev i stället att informera din bror. Önskar jag kunde besparat honom detta! Älskade Filip du har lidit tillräckligt!

Operationen är nu gjord, jag går för närvarande på strålning som kommer att pågå till den 6 augusti. Först därefter kan vi åka till Sverige.

Strålningen får jag på vardagar så helgerna är behandlingsfria. Jag försöker leva efter dit motto Nicklas! Att i alla lägen verkligen försöka leva och göra det så positivt och bra som möjligt. Med andra ord fokusera på väsentligheter, så som du gjorde särskilt dit sista år i livet.
Under helgerna i juli har vi passat på att se lite mera av Kina. För ett par helger sedan var vi i Beijing. Vi har bland annat vandrat på Kinesiska Muren och besökt den "Förbjudna staden",det hade du gillat!




Förra helgen var vi i Xian, mitt i Kina! Där vi fick vi se en stor utgrävning av Terrakottakrigare.


Önskar så att du kunnat uppleva allt detta för du skulle ha älskat allt det. Du är alltid med mig Nicklas, saknar dig……………………..När jag ser min spegelbild så kan jag fortfarande inte se mig själv djupt i ögonen utan att börja gråta, för djupt där inne ser jag den obeskrivliga saknad efter dig.........

5 kommentarer:

  1. Har läst igenom allt om er Nicklas. Gråter då jag själv har en Niklas som dock inte har cancer men mår dåligt av annat. Ni är otroligt starka som orkar berätta och fortsätta leva efter hans bortgång. Jag hoppas verkligen att du blir frisk nu . Jag kommer följa din blogg nu. Mååånga styrkekramar från Hanna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Hanna för din kommentar, önskar allt gott till din Nicklas och att han blir frisk från det han mår dåligt av. Skickar också styrkekramar till dig så du orkar följa, stötta och ge honom det han behöver.
      Kram Nera

      Radera
  2. Attdet är det 1,5 års sedan min 24-åirga flicka Charlotte somnade in i Lund efter 12års kamp o åter kamp.Hon förlorade till sist.www.charlottetjejen.blogg.se

    Jag förstår vilket helvete du nu går igenom.Själv har jag fått andra sjukdomar som jag nu i höst måste operera efter att jag väntat flera år...Kram från en medsyster o änglamamma Gunvor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för att du delar med dig av din historia, har läst er blogg om din fina flicka och hennes långa kamp. Den sorg man får efter att ha förlorat ett barn går aldrig över.
      Lycka till med din operation!
      Många styrkekramar till dig Gunvor

      Radera
  3. Tack för du delar med dig av allt du och din familj drabbats av. ♥♥♥

    SvaraRadera