Tack Annika för kommentaren! Ja, jag tycker också att sjukvården behöver mera resurser.
Min kära make upplyste mig om att bloggen börjar få en ny inriktning, nu när jag skriver om stress. Det kanske vore bättre att skriva detta i en annan blogg? Han undrade också vad jag egentligen vill uppnå med att skriva om stress?
Jag har funderat; jag tror inte jag vill skriva i en annan blogg för allt hör i hopp på något sätt. Och vad vill jag då uppnå? Mindre stress åt alla!!!!!!!!!!!!!!
Därmed inte sagt att jag vill på något sätt bromsa utvecklingen, eller vrida tillbaka tiden. Nej jag är säker på att vi människor kommer att lösa även detta problem. Tillsammans! Jag tror att vi behöver prata mera öppet om vår stress, och då menar jag inte att gnälla utan hitta lösningar, på varje arbetsplats.
Vi människor är anpassningsbara Vi har anpassat oss från bondesamhället till industrisamhället, och vi kommer att anpassa oss även till informationssamhället Men om alla ska fungera i detta nya samhället så måste kraven läggas på mera mänskligt nivå.
Hej! Jag har också mist min dotter i cancer. Jag har sett och upplevt stress både inom sjukvården och mig själv. Nu efteråt kan jag bli stressad bara av att radion är på. Just nu behöver jag extremt mycket lugn och ro. Får jag inte det känns det som jag ska explodera. Jag är inne och läser vad du skrivit lite då och då. Kramar
SvaraRadera