I dag Lucia, jag klarade inte att lyssna på Luciafirande på Tv i morse, inte heller medverka i Luciafirandet på jobbet, utan bad att få komma till jobbet lite senare
Nu skriver jag inte detta kära läsare för att ni ska tycka synd om mig, för det är det sista jag behöver, utan det är som det är. Julen och alla traditioner med den har skattats högt av vår familj, men den som älskade julen mest var vår Nicklas. Från första december och framåt studsade han runt av ren glädje inför alla våra traditioner ända sen han var liten. Trots detta eller kanske just därför så känns det svårt inför julen och alla traditioner. Jag vet också att jag delar den känslan med många andra som förlorat någon de älskar.
På min vandring i dag till jobbet upplevde jag denna vackra soluppgång som jag här vill dela med mig.
Hej. Precis som du säger så är December månad bara en lång plåga. En månad med mycket fina minnen och en enda stor saknad. ... en underbart vacker bild. Kram ta hand om er.
SvaraRaderaHej Nera!
SvaraRaderaVilken vacker bild.
Känner precis som du med julen. Tårarna går inte att stoppa när jag tänker på hur mycket Tilda längtade efter tomten. Hon hade börjat kryssa för saker i leksakskatalogerna o det känns så hemskt att jag inte kan köpa något och ge henne. Idag har jag pysslat med lite foton till album. Jag har nästan glömt bort hur hon såg ut innan hon blev sjuk. Det är märkligt hur sjukdom kan förändra utseendet.
Angående lucia så försvann dagen bara när man inte är involverad i lucia i samband med skolan. Förstår dig att du inte orkade med lucia, det är så otroligt mycket minnen som väller fram.
Kramar Camilla
Hej
SvaraRaderaTänkte bara lämna ett litet avtryck i din blogg.
Uppskattar ditt "att bara vara".
Hoppas du får en fin månad, trots att det är december och allt det negativa den månaden innebär.
Kram