En vandring för livet

En vandring för livet
Kängorna är alltid redo!

lördag 17 oktober 2015

Oktober 2015

Sitter i vårt nya kök, i vår nya lägenhet i Växjö, nystart i Växjö kan man säga. Mycket har hänt sedan sist jag skrev! Nedan bild, utsikt från lägenheten.

I början av juni blev det ny operation som planerad. Och det bästa av det var att jag då bodde i Uppsala hos Filip och Mikaela! (Operationen gick bra, nu har jag enbart en kvar planerad till i början av nästa år.) När jag fick klartecken från kirurgen att jag fick lämna Uppsala åkte jag till min åldrade mor i Huskvarna.

Lyckades övertala mor att komma till Öland och stanna ett par veckor!

Så denna sommar har jag fått njuta i vår stuga på Öland. Jag har bl.a. firat min 60 årsdag (igen! nu med vännerna på Öland) Eftersom goda vännen Lotta också fyllt 60 hade vi gemensam fest i början av juli (den varmaste dagen denna sommarJ)

Ingen sommar utan att Filip och Mikaela kommer på besök på Öland! Vi fyra gjorde många utflykterJ


Vi fick även fint besök av Tussi (farmors katt som en granne övertagit).

Sommaren i stort har varit behagligt lugn med lagom med aktiviteter. En höjdpunkt var invigning av Tompes pol! Först blev det champagne frukost på Tompes altan och sedan bad så klart.

Vi har varit på uteteater i Kalmar och konsert med Tomas Ledin i slottsruinen i Borgholm! Kära vänner har varit på besök och vi har besökt vänner, här är vi på väg till Mary och Jörgen i deras fina Ölandsgård.


Den 1 september kom container med våra möbler från Kina till Växjö! Så nu är vi Växjöbor igen. Den 7/9 började jag arbeta i Optikbutik centralt i Växjö. Känns bra att arbeta igen! Ja allt hade varit perfekt om du hade varit med oss Nicklas. Saknar dig så otroligt mycket. Att vistas i Växjö, hamna på platser där vi varit tillsammans känns omskakande, trodde inte det skulle kännas så mycket efter all den tid som gått! Men det gör det, det gör så ont…………och jag måste leva med detta……..    


2 kommentarer:

  1. Det känns nästan fel att lämna en kommentar. Jag vill inte besudla din fantastiska blogg, så du får mer än gärna ta bort min kommentar. Jag vill bara säga tack, tack för din och Nicklas berättelse. Jag hamnade här av en slump samma dag som min pappa blev friskförklarad och jag är så tacksam för det. Läste om Nicklas sista tid med en stor smärta i bröstet och tårarna rann konstant. Utan att låta allt för dramatisk så känns det som att det öppnat mina ögon. Jag ska inte dra ut på det jag vill bara tacka dig för att du delat med dig av något så tungt. Dina ord och resa betyder otroligt mycket. Jag önskar dig all lycka
    Mvh Kajsa

    SvaraRadera
  2. Tack Kajsa för ditt vänliga meddelande. Jag är tacksam för kommentarer, att veta att ngn orkar läsa.
    Budskapet i Bloggen är att fokusera mera på kärlek än på rädslor.
    Och ta vara på Livet

    SvaraRadera