En vandring för livet

En vandring för livet
Kängorna är alltid redo!

lördag 26 februari 2011

28: "att bara vara"

Jag funderar vidare kring barnen. Jag menar barn och stress. Om föräldrarna är stressade hur påverkar det barnen? Att det påverkar är nog ingen tvekan. Jag kollade på nätet och ja det finns information i överflöd om barn och stress. Nyfiken som jag är, var jag tvungen att kolla lite.

Ylva Ellneby har skrivit en bok: "Stressade barn" hon vill belysa problemet för personal i skolor, förskolor, barnmottagningar och för föräldrar. Enligt henne kan vissa barn även uppvisa symptom på utbrändhet! Boken är tydligen mycket populär då den för tillfället är slutsåld.



I en äldre artikel på nätet från expressen (2009)står att barnens späckade helger (alla aktiviteter), med för lite sömn och sedan ingen frukost innan skoldagen skapar stress och konflikter. Och att föräldrar får allt mindre tid att hjälpa barnen. Nåja tänkte jag det här är ju en äldre artikel, men sen hittade jag liknande från i år.



Tur att vi har fredagsmys!

Fredagsmys är typiskt svenskt, kanske nordiskt? Men söder om Danmark okänt fenomen. Då funderar jag på om även stressen är mera utbredd här i norr???



Sedan funderar jag på om mina barn var, är stressade? om Nicklas var stressad? För jag måste erkänna att jag har levt ett stressat liv, fasten jag gjort allt för att inte "föra" min stress vidare. Men så trött jag var mellan åt!

Jag ska fråga min son Filip.

tisdag 22 februari 2011

27: "att bara vara"

"Friskare kvinnohjärtan" är ett forskningsprojekt där kvinnor som haft hjärtinfarkt medverkat. Kvinnorna i projektet tror att det är stressen i deras liv som orsakat att de blev sjuka. En kvinna uttryckte sig, att hon upplevde att det var kvinnans "roll"; att se till att vara den som värnade om alla och såg till att hemmet blev en glädjefull plats där alla kunde växa och må bra. Samtidigt arbetade hon heltid på ett arbete med konflikter och problem. De två "roller" blev för mycket, med resultat hon fick en hjärtinfarkt.


Tappar man kontroll, ökar stressen det har forskarna konstaterat!!! Så mera kontroll och balans mellan arbete, familj, hem m.m. Men om det är så att kvinnan (fortfarande) i större utsträckning än mannen, sätter andra familjemedlemmars väl och ve i första hand, till vilket pris som helst då är balansen rubbad????
På stressmotagningens hemsida under flik "hemstress"kan du få tips på vad du som kvinna kan göra för att minska stressen.
Tyvärr står det ingeting om hur man skapar balans i hemmet. Jag tror att den dagen det råder jämställdhet (på riktigt)i våra hem, den dagen kommer det att finnas en förutsättning att nå jämställdhet på arbetsmarknaden. Men sen kan man fråga sig om kvinnan vill ha jämställdhet i hemmet? Kan/vill hon släppa den kontrollen? Sedan, fostran av våra barn, hur mycket jämställdhet finns där? Nu är jag nog utanför ämnet, men som allt annat så går det ena i det andra..............

fredag 18 februari 2011

26: "att bara vara"

Den moderna stressforskningens strävan är att förstå vad stressen gör med oss/våra kroppar. På stressmottagningens sida skiljer man på hur effekter av kortvarig, respektive långvarig stress påverkar oss. Om jag förstått rätt så är kortvarig stress en plötslig trauma, medan långvarig är, att kroppen pressas till max under många år med minimal tid för återhämtning.

Den långvariga stressen påverkar kroppen så att det blir obalans mellan energimobilisering och anabolism.


Anabolism = kroppens cellers förmåga att reparera/återuppbygga sig. Påverkar även reproduktion. (Forskarna funderar över om det finns en koppling till detta och det låga barnafödandet på 90-talet.)

Den långvariga stressen som pågått i månader och år har stört djupsömnen som är viktig, för det är under djupsömnen som celler reparerar sig. Så sover man dåligt finns stor risk för att drabbas av olika sjukdomar. Anabolismen stimuleras också av fysisk aktivitet, men även av glädje och lust!
Allt detta står att läsa på stressmottagningen hemsida under flik "Stress och stressjukdomar". (Inte mycket nytt hittills?)


Fortsättning följer...............
Nedan ett vårtecken!

tisdag 15 februari 2011

Min Nicklas bland molnen..............

Tänker på dig var eviga dag och saknar dig.........................................................................

I dag är det internationella barncancerdagen. Totalt ingår 78 länder i nätverket vars främsta syfte är att genom samverkan och erfarenhetsutbyte förbättra situationen för cancerdrabadde barn och ungdomar världen över. Dagen uppmärksammas på olika håll i landet med aktiviteter och insamlingar.
Jag vill informera er om att insamlingen till Nicklas minne är uppe i
77 526 kr. Målet är 100 000kr vilket jag hoppas att vi når. Samtidigt vill jag passa på att tacka alla som hittills medverkat i insamlingen.

lördag 12 februari 2011

25: "att bara vara"

Både på stressforskningsinstitutets, och stressmottagningens hemsida finns att läsa om yttre orsaker till stress och förslag till åtgärder. Jag har sökt rapport/undersökning som enbart fokuserat på orsaker till stress, utan framgång. Det jag hittat finns under olika flikar på dessa båda hemsidor, därför har jag valt att presentera en egen sammanfattning.
Orsaker till stress i vår tid:
* Aldrig tidigare har vi haft så många val och möjligheter tack vare de tekniska framsteg på kort tid.
*Många av oss dignar under våra egna och omgivningens krav = och känner sig otillräckliga
*Vi har fostrats till att det är "bra" att ha mycket att göra, och vi fortsätter att fostra våra barn till att tycka likadant!?
*Våra känslor av bristande inflytande över våra liv, och för lite stöd från omgivningen.
*Överstimulans av ljud och intryck, för lite tystnad och stillhet.
*Arbetsrelaterade, där ambitiösa individer har svårt att säga nej till mer arbete, oftast personer som arbetar inom vård, omsorg, skola, (engagemang i andra människor).
*Livstil, statusjakt.
*"Prestationsångest."
*Brister i organisationen på arbetsplatsen.
*Okunniga chefer, med minimal kunskap om stress.
*Bristande jämställdhet!
Den sista punkten kräver mera förklaring, som alla vet så har kvinnors inmarsch på arbetsmarknaden inte mött motsvarande rörelse mot hemmet från männens sida. Medan männen har fått hjälp med försörjningsansvaret i familjen, har kvinnorna behållit "det gamla" ansvaret i hemmet och fått det nya med försörjning. Undersökningar har gjorts där man konstaterat att när arbetsdagen är slut och det är dags att gå hem, då sjunker mäns blodtryck och stresshormonhalten, medan kvinnors ökar. Män kopplar uppenbarligen av i hemmet medan kvinnor erfar att belastningen ökar. Trots att den svenska kvinnan idag förvärvsarbetar i nästan lika stor utsträckning som mannen har förväntningar och krav på hennes roll i hemmet inte förändrats mycket.

Så sorgligt...................

tisdag 8 februari 2011

Recoil replokal



Nicklas älskade musik! Han kunde spela piano, elgitarr och trummor. Med sina kompisar bildade han ett band som hette RECOIL. Klippet är taget i början av året 2008. Nicklas har på sig en svart t-shirt, han sitter ner och spelar på sin vita gitarr
Det är underbart att se han och höra hans röst..................................

"Fulningdag på fagrabäck växjö"



På YouTube finns två videoklipp som Nicklas kompisar har tagit där Nicklas är med. Här ovan ett klipp under en spexdag på skolan i april 2008. Nicklas har sin pappas gamla kostym på sig. Jag kommer i håg när han rotade runt i våra garderober och letade efter något och till slut blev det kostymen. Så otroligt tacksam är jag att ha tillgång till dessa klipp.

torsdag 3 februari 2011

Sjukvården har hörsammat oss!

Som jag skrivit tidigare så har hösten 2008 varit en svår och smärtsam tid för vår Nicklas. Men problemen började redan i maj 2008. Nicklas spelade och tävlade mycket squash den våren. Han var inte nöjd med sin prestation på de sista squash tävlingarna, och påpekade, att det berodde på att han hade ont i sitt knä. Både Nicklas pappa och jag trodde då att han kanske började tröttna på squash spelandet. Att han hittade på det onda i sitt knä, specielt därför att direkt efter tävlingarna så försvann värken. Så svårt att tänka på detta nu, förlåt oss Nicklas att vi misstrodde dig............


Även under sommaren 2008 var det bekymmer med knät, småvärkte och stelt vissa dagar, för att sedan bli bra igen. Jag kommer i håg våra diskussioner kring hans knä, vad som kunde vara orsaken, hade han vridit sig fel när han spelat sqash? Eller var det växtvärk? Den sommaren växte Nicklas och blev längst i familjen, vilket han njöt mycket av, speciellt då han kunde reta sin storebror med detta.

Smärtan i knät blev intensivare i Augusti, vi kontaktade vårdcentralen och fick tid den 9 september. Sedan blev det många besök i vården, han fick starka tabletter, blodprover togs, slätröntgen och även en titthålsoperation under narkos. Han blev skickad till sjukgymnast. Kort sagt en mycket plågsam resa för vår Nicklas. Ständig smärta, feber och vakna nätter. Vi var maktlösa och förtvivlade, vi sökte hjälp från en oengagerad och stressad sjukvård. När han väl blev tagen på alvar var det för sent, cancern hade spridit sig för mycket.

Efter Nickas död, tog vi kontakt med sjukvården för att reda ut alla frågetecken. Önskemålet var att inget annat barn skulle få lida så som du gjort Nicklas.



Många brev skrevs, och vi medverkade vid flera möten. Till slut var sjukvården villig att göra förbättringar.
Nyligen satt jag i ett möte på mitt arbete (jag arbetar själv i landstinget) där det presenterades mål för primärvården i en PowerPoint. Ett av målen var kopplat till de förbättringar vi önskade av sjukvården. Att se detta oförberedd som jag var väckte så klart starka känslor. Vår Nicklas får vi aldrig tillbaka, men ändå blev jag hoppfull. Det går att påverka och göra förbättringar, jag är så tacksam.