En vandring för livet

En vandring för livet
Kängorna är alltid redo!

söndag 30 januari 2011

I dag minns vi..........................

Älskade Nicklas i dag skulle du ha fyllt 19 år. Vilken glädje det skulle varit att fira dig...................

Jag tänker på året som gått, det här året utan dig..........
På allt som jag gjort, med sådan intensitet. Som alla kontakter och diskussioner med vården, där vi, din pappa och jag ville få till stånd ändringar och förbättringar, så att inte andra barn skulle få lida som du fick. Min vandring för att hedra dig och min insamling till Barncancer fonden. Loppiset på Öland och nu mitt envisa skrivandet på bloggen om stress.
Varför mitt barn har jag gjort allt detta?
Jag visste det inte till att böja med, men vet det nu.....
Allt jag gör gör jag för att dit liv inte ska ha varit förgäves. En stark känsla i tanke och hjärtat, ditt korta liv ska inte ha varit förgäves. Jag hoppas att min strävan ska resultera i något bra, det är mitt mål, att som din mor i alla fall försöka.
I dag har vi, din far och jag orkat titta på bilder från förr, vi minns, men det är svårt.............................

Några av bilderna delar vi med oss.
Frukost på sängen 2005.
Ingen födelsedag utan tårta!
Nicklas på resa med mamma och pappa. Storebror hade inte tid att följa med.
Missan ville gärna titta på när Nicklas badade.
Nicklas, storebror och pappa. Resan till Egypten.
Farmor fyller 80 år. Nicklas älskade kalas.
Nicklas sport var sqash, här spelar han med sin pappa. Sista året innan Nicklas blev sjuk så hade hans pappa ingen chans på banan.

Nicklas med kusin, värmer kalla fötter och drycker varm choklad efter en kall dag på Öland.

Mys i soffan med mormor och missan.

Sista cyckelturen sommaren 2009 på bygatan, Öland.

På restaurang i Borgholm, september 2009.

I dag.

fredag 28 januari 2011

24: "att bara vara"

Stressforskningsinstitutet verkar vara ett okänt institut. Ingen som jag frågat, har känt till dess existens.

På institutet arbetar 28 personer därav 24 med forskande uppgifter( beteendevetare,lärare, psykologer, professorer m.f.). Här har producerats många rapporter, tidskriftter, böcker och läromedel om vår stress. Jag har letat efter orsaker till stress på hemsidan. Jag hittade inte så mycket, men på flera håll i tillgängliga rapporter stod det att högt tempo, höga krav på omvärldsanpassning, samt otydliga organisationer var orsaker till stress. Under flik "Forskning", kan man läsa att samhället varit oförberett på den kraftiga ökningen av stressrelaterade sjukdomar och kan fortfarande ej hantera detta trotts all forskning!?!.
Och skulle man vilja veta mera kan man beställa hem böcker och tidskrifter för att fördjupa sig i ämnet.


Till Stressforskninsinstitutet finns en Stressmottagning kopplad, med egen hemsida. Vi får se om det finns något intressant där.

tisdag 25 januari 2011

23: "att bara vara"

Karin efterlyste åtgärder mot de "yttre orsakerna" till stress (se kommentar, till inlägg 22). Kanske finns det på STRESSFORSKNINGSINSTITUTETS hemsida.
Det är ett nationellt institut som sedan 2007 är ett kunskaps centrum inom området stress och hälsa. Från början var institutet en myndighet men har nu avvecklats till att lyda under Karolinska institutet.
Det finns mycket att läsa där, och kommer att ta tid.
Något annat som jag reagerat på är de sista dagarnas Tv reklamen om "Artic Root" som rekommenderas till trötta och stressade människor. Hur tolka detta? Om man tar sina piller är det då o.k. att fortsätta stressa? Är det någon som tror på detta?
En annan reklam är om smarta mobiler med Office program och Windows Mobile, har man detta så kan man redigera Microsoft Office dokument när man är i farten enligt reklamen.
Vi uppmanas att stressa mera? En god vän sa att hon upplever att vi människor har stagnerat och accepterat vår stressade tillvaro.

lördag 22 januari 2011

22: "att bara vara"

På Landstinget Kronobergs hemsida finns många förslag på vad man kan pröva om man har ett stressigt tillvaro. Sök under Hälsa och vård-Folkhälsoavdelningen.
Här kan du läsa om medvetet närvaro/mindfulness som många pratar om. Men även Qigong, Taiji, Yoga, Meditav gång, Basal Kroppskännedom m.m.
Dessutom får du förslag på litteratur och listan är lång......

Här kan man också göra en stresstest!
http://www.1177.se/Tema/Liv-och-halsa/Ma-bra-i-vardagen/Stress-Vad-man-kan-gora-sjalv-/

Professor Lennart Levi ger råd hur man ska leva utan stress. Enligt artikeln så har han ett helt yrkeslivs forskning i ämnet. (se under flik: Balans i livet- Ur det goda livets magasin-Professorns råd)

När jag ser all utbud förstår jag att behovet att hitta verktyg mot stress är enormt, lite sorgligt kan tänkas att det är på detta vis.................

onsdag 19 januari 2011

21: "att bara vara"

Det som följer nedan har jag hittat på Arbetsmiljöverket

Stress och psykiska påfrestningar

Skiftarbete, oregelbundna tider, hög arbetsbelastning, neddragningar och omorganisationer ökar riskerna för psykiska och fysiska påfrestningar. Arbete med människor är sådana arbeten där det viktigaste redskapet är den egna personen. Arbetsuppgifterna är oftast engagerande men kan bli påfrestande, och i kombination med högt arbetstempo kan de ge risk för ohälsa i form av stressymptom.

Effekter av stress

Om stressen kvarstår länge finns en ökad risk för mer bestående och allvarliga hälsoproblem, till exempel diabetes, högt blodtryck och andra hjärtkärlsjukdomar.



Sömnsvårigheter och bristande sömn är en vanlig komplikation även till udda arbetstider, speciellt vid nattarbete.

Under sömnen utsöndras tillväxthormon. Tillväxthormon stimulerar kroppens uppbyggande och läkande processer. Sannolikt uppkommer under det dagliga slitet mer eller mindre omärkliga skador på olika vävnader. Detta kan antas ske speciellt vid stress, eftersom stresshormoner i viss mån har ”nedbrytande” effekter på vävnader i kroppen. Om det dagliga livets återkommande skador inte hinner repareras under dygnet kan man hypotetiskt anta att risken för olika besvär och sjukdomstillstånd ökar.


Någon lag direkt kopplad till stress har jag inte hittat, endast arbetstidslagen som reglerar arbetstiden. Men kolla gärna själv, även på arbetsmiljölagen.

Adress: http://www.av.se/

måndag 17 januari 2011

20: "att bara vara"


Vår stress har blivit Storindustri! Undrar hur mycket det omsätter i pengar och hur många arbetstillfällen det skapar? Våra politiker borde jubla över detta (det kanske de redan gör?). Det kanske ger mera ekonomiskt till samhället än vad det kostar, om man då bortser från lidandet det skapar.

Som alltid i allt så styr behovet efterfrågan! Och eftersom efterfrågan är stor på detta område (stress) så finns det mycket att välja på. Frågan är bara vad och var? Jag kan tänka mig att en person drabbad av stress kan ha svårt att välja på denna marknad.
Som sagt det är mycket att välja på och mycket är mera eller mindre seriöst tror jag. Om man goglar på stress så får man 160 000 000 "träffar". I veckotidningar får man goda råd, och även i dagstidningar. På TV4 kan man få goda råd av "stressdoktorn". Även landstingen erbjuder olika alternativ. Och sedan all ny litteratur i ämnet! Ja sannerligen märks det att vi lever i ett informationssamhälle, så många val! men vilket är bra?


Min tanke är att framöver presentera vad jag hittat, jag är även tacksam om ni kära läsare också delger era erfarenheter.

lördag 15 januari 2011

19: "att bara vara"


Sedan i onsdags befinner jag mig i Huskvarna hos min mor. Meningen var att jag skulle följa henne till lasarettet i Jönköping då hon skulle operera sin axel. Nu blev det turligt nog ingen operation då min mors axel mirakulöst blivit bättre. Jag måste säga att det var en trevlig besök på operations avdelningen där ingen stress rådde. Det kändes bra då jag var lite orolig inför lasarettbesöket eftersom erfarenheter från tidigare besök i vården under Nicklas sjukdomstid inte alltid varit de bästa. Jag kan tänka mig att det är olika stressigt på olika avdelningar i vården. Och jag tycker att det är konstigt att det är på detta visset. Och varför är det så?




I ett tidigare inlägg på bloggen skrev jag om sjuksköterskornas situation efter att ha sett ett inslag på nyheterna (nr 15 "att bara vara"). Något jag inte kan glömma är blicken sköterskan som intervjuades hade, så rädda ögon! Men vad modiga de var som påtalade bristerna i vården om hur stressigt det var.




Hurdan är kulturen i vården egentligen? De som arbetar i vården ser de sitt arbete som ett kall? Och att patienten alltid kommer i första hand? Utnyttjas detta av arbetsgivaren? Kanske en svag chef ser till enbart det ekonomiska och för stunden utan att tänka långsiktigt. Där en sådan chef råder är det underbemannat ständigt och resulterar i stressig miljö för personalen tror jag. Att vissa påpekar att det hela beror på penga brist kan ju inte stämma då det är olika på olika avdelningar.




Jag har hört att det är något liknande i skolvälden bland lärare. På vissa skolor är lärare så pressade/stressade över att inte räcka till för elever så att de kan klarar målen.




Utnyttjas resursser på rätt sätt?




måndag 10 januari 2011

18: "att bara vara"

I dag var det riktigt behagligt ute, nästan lite vårlikt tyckte jag på min promenad hem från jobbet.
Lite sörjigt bitvis, många hade travat på här före mig. Jag funderade på mitt förra inlägg på bloggen om det viktiga att ha en bra chef på sin arbetsplats. Det vill ju alla ha! Men det är nog inte lätt att vara chef på dagens arbetsplatser där takten är hög och med ständiga krav på tillgänglighet. En god vän som är chef, som älskar sitt jobb, har börjat vackla på grund av ett enormt berg av övertid och svårigheter att koppla av.

Jag tror inte att en stressad chef orkar lyssna på sina medarbetare och sätta rimliga gränser på arbetet. Dessutom passar inte alla att vara chef trots många utbildningar i chefskap. Nu menar jag inte min vän utan spekulerar en aning, samtidigt tänker jag på att jag haft många chefer under mitt arbetsliv. Många bra chefer, men en del sämre.

Hur som helst så måste vi vara rädda om varandra på våra arbetsplatser, respektera varandra fastän vi är olika och dessutom i olika skeden i livet. Våga prata med varandra och diskutera hur vi upplever stressen men även säga nej när det blir för mycket. Det kanske är en väg till en kreativ arbetsplats som både arbetsgivaren och arbetstagaren tjänar på.

lördag 8 januari 2011

17: "att bara vara"

I dag på morgonen hade jag inte lust till någon promenad, jag brukar inte bry mig om vad det är för väder i vanliga fall men i dag tog det emot på något sätt. I stället satte jag på TV och hamnade på kanal 4 nyhetsmorgon.

Programledaren var i diskussion med Tomas Danielsson som är utbildad beteendevetare och kallar sig själv för stressdoktor. Han reser runt i landet och föreläser till företag och organisationer om stress i samhället. Det han förmedlade i TV var mycket intressant, bland annat förespråkade han för hur en bra chef/arbetsgivare ska vara, att en bra chef måste vara utrustad med kärlek till sina medarbetare, kontrollera hur de mår innan kraven att köra på. Att chefen tillsammans med medarbetaren sätter gränser, eller "återhämtningsöar", (som Danielsson kallar det), i den egna personliga utvecklingen på arbetsplatsen.

Om man går in på tv4.se så kan man dels se dagens chatt mellan "stressdoktorn" och allmänhet. Sen kan man också lyssna på de andra gångerna han medverkat på nyhetsmorgon. Jag har inte hunnit lyssna själv på allt men blir glad av denna tv4 satsning.

torsdag 6 januari 2011

16: "att bara vara"

Hoppas att alla har haft det bra under helgerna som varit. Hoppas alla har haft tid för att i lugn och ro reflektera över sin tillvaro. Blev året som gått som du hade tänkt dig? Har du kunnat påverka det du velat eller har du varit tvungen att acceptera tillvaron som den är? Själv har jag kämpat med att acceptera min situation som den är under hela det gångna året. Jag har lärt mig att acceptans inte handlar om att känna sig bättre, utan om att få bättre kontakt med sina känslor. Och det har jag sannerligen lyckats med så till den grad att jag önskat att det fanns någon "off" knapp man kunde trycka på och få slippa känna något!
Jag hoppas att detta år blir bättre. Jag hoppas att den tröthet jag ständigt känner ska ge vika för mera kraft så att jag inte glömmer bort vad jag vill med mitt liv, att drömmar inför framtiden återkommer.
Hela det gångna året har jag sökt efter frid och mening, ibland har jag lyckats riktigt bra för att i nästa stund kastas tillbaka till mitt sorgliga öde. Ni som läser detta tänker kanske att jag bara fokuserar på det negativa. Och det är ju delvis sant, man orkar inte vara positiv i det oändliga. För ni ska veta att jag och min familj har alltid fokuserat på det positiva, det lycksom ingår i vår kultur. Under Nicklas sjukdomstid var det av stor vikt att vi var positiva, för hans skull, för vår skull. Han själv var otroligt positiv in i det sista, det kanske man ska vara tacksam för, men vad hjälpte det?
Författaren Barbara Ehrenreich är trött på positivt tänkande som enligt henne fått ersätta rationellt tänkande. Hon beskriver detta i sin bok: Gilla läget.