Som vanlig det första vi gör när vi är tillbaka i Växjö är att besöka din plats Nicklas. Ibland när jag står här så kan jag inte, vill jag inte förstå att du verkligen ligger där.Den här dagen (3/10) försöker jag ha en dialog med dig mitt älskade barn, en dialog i tanke och hjärta. Jag berättar för dig om loppiset, du skulle gillat detta. Vet du att flera människor i byn har sagt till mig att de var tacksamma att de fick chansen att medverka i vårt loppis, att få vara delaktiga i denna insamling för forskningen, samhället, livet, för att hedra dig.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar