25: "att bara vara"

Både på stressforskningsinstitutets, och stressmottagningens hemsida finns att läsa om yttre orsaker till stress och förslag till åtgärder. Jag har sökt rapport/undersökning som enbart fokuserat på orsaker till stress, utan framgång. Det jag hittat finns under olika flikar på dessa båda hemsidor, därför har jag valt att presentera en egen sammanfattning.
Orsaker till stress i vår tid:
* Aldrig tidigare har vi haft så många val och möjligheter tack vare de tekniska framsteg på kort tid.
*Många av oss dignar under våra egna och omgivningens krav = och känner sig otillräckliga
*Vi har fostrats till att det är "bra" att ha mycket att göra, och vi fortsätter att fostra våra barn till att tycka likadant!?
*Våra känslor av bristande inflytande över våra liv, och för lite stöd från omgivningen.
*Överstimulans av ljud och intryck, för lite tystnad och stillhet.
*Arbetsrelaterade, där ambitiösa individer har svårt att säga nej till mer arbete, oftast personer som arbetar inom vård, omsorg, skola, (engagemang i andra människor).
*Livstil, statusjakt.
*"Prestationsångest."
*Brister i organisationen på arbetsplatsen.
*Okunniga chefer, med minimal kunskap om stress.
*Bristande jämställdhet!
Den sista punkten kräver mera förklaring, som alla vet så har kvinnors inmarsch på arbetsmarknaden inte mött motsvarande rörelse mot hemmet från männens sida. Medan männen har fått hjälp med försörjningsansvaret i familjen, har kvinnorna behållit "det gamla" ansvaret i hemmet och fått det nya med försörjning. Undersökningar har gjorts där man konstaterat att när arbetsdagen är slut och det är dags att gå hem, då sjunker mäns blodtryck och stresshormonhalten, medan kvinnors ökar. Män kopplar uppenbarligen av i hemmet medan kvinnor erfar att belastningen ökar. Trots att den svenska kvinnan idag förvärvsarbetar i nästan lika stor utsträckning som mannen har förväntningar och krav på hennes roll i hemmet inte förändrats mycket.

Så sorgligt...................

Recoil replokal

Nicklas älskade musik! Han kunde spela piano, elgitarr och trummor. Med sina kompisar bildade han ett band som hette RECOIL. Klippet är taget i början av året 2008. Nicklas har på sig en svart t-shirt, han sitter ner och spelar på sin vita gitarr
Det är underbart att se han och höra hans röst..................................

"Fulningdag på fagrabäck växjö"

På YouTube finns två videoklipp som Nicklas kompisar har tagit där Nicklas är med. Här ovan ett klipp under en spexdag på skolan i april 2008. Nicklas har sin pappas gamla kostym på sig. Jag kommer i håg när han rotade runt i våra garderober och letade efter något och till slut blev det kostymen. Så otroligt tacksam är jag att ha tillgång till dessa klipp.

Sjukvården har hörsammat oss!

Som jag skrivit tidigare så har hösten 2008 varit en svår och smärtsam tid för vår Nicklas. Men problemen började redan i maj 2008. Nicklas spelade och tävlade mycket squash den våren. Han var inte nöjd med sin prestation på de sista squash tävlingarna, och påpekade, att det berodde på att han hade ont i sitt knä. Både Nicklas pappa och jag trodde då att han kanske började tröttna på squash spelandet. Att han hittade på det onda i sitt knä, specielt därför att direkt efter tävlingarna så försvann värken. Så svårt att tänka på detta nu, förlåt oss Nicklas att vi misstrodde dig............

Även under sommaren 2008 var det bekymmer med knät, småvärkte och stelt vissa dagar, för att sedan bli bra igen. Jag kommer i håg våra diskussioner kring hans knä, vad som kunde vara orsaken, hade han vridit sig fel när han spelat sqash? Eller var det växtvärk? Den sommaren växte Nicklas och blev längst i familjen, vilket han njöt mycket av, speciellt då han kunde reta sin storebror med detta.

Smärtan i knät blev intensivare i Augusti, vi kontaktade vårdcentralen och fick tid den 9 september. Sedan blev det många besök i vården, han fick starka tabletter, blodprover togs, slätröntgen och även en titthålsoperation under narkos. Han blev skickad till sjukgymnast. Kort sagt en mycket plågsam resa för vår Nicklas. Ständig smärta, feber och vakna nätter. Vi var maktlösa och förtvivlade, vi sökte hjälp från en oengagerad och stressad sjukvård. När han väl blev tagen på alvar var det för sent, cancern hade spridit sig för mycket.

Efter Nickas död, tog vi kontakt med sjukvården för att reda ut alla frågetecken. Önskemålet var att inget annat barn skulle få lida så som du gjort Nicklas.

Många brev skrevs, och vi medverkade vid flera möten. Till slut var sjukvården villig att göra förbättringar.

Nyligen satt jag i ett möte på mitt arbete (jag arbetar själv i landstinget) där det presenterades mål för primärvården i en PowerPoint. Ett av målen var kopplat till de förbättringar vi önskade av sjukvården. Att se detta oförberedd som jag var väckte så klart starka känslor. Vår Nicklas får vi aldrig tillbaka, men ändå blev jag hoppfull. Det går att påverka och göra förbättringar, jag är så tacksam.

I dag minns vi..........................

Älskade Nicklas i dag skulle du ha fyllt 19 år. Vilken glädje det skulle varit att fira dig...................

Jag tänker på året som gått, det här året utan dig..........

På allt som jag gjort, med sådan intensitet. Som alla kontakter och diskussioner med vården, där vi, din pappa och jag ville få till stånd ändringar och förbättringar, så att inte andra barn skulle få lida som du fick. Min vandring för att hedra dig och min insamling till Barncancer fonden. Loppiset på Öland och nu mitt envisa skrivandet på bloggen om stress.

Varför mitt barn har jag gjort allt detta?

Jag visste det inte till att böja med, men vet det nu.....

Allt jag gör gör jag för att dit liv inte ska ha varit förgäves. En stark känsla i tanke och hjärtat, ditt korta liv ska inte ha varit förgäves. Jag hoppas att min strävan ska resultera i något bra, det är mitt mål, att som din mor i alla fall försöka.

I dag har vi, din far och jag orkat titta på bilder från förr, vi minns, men det är svårt.............................

Några av bilderna delar vi med oss.

Frukost på sängen 2005.

Ingen födelsedag utan tårta!

Nicklas på resa med mamma och pappa. Storebror hade inte tid att följa med.

Missan ville gärna titta på när Nicklas badade.

Nicklas, storebror och pappa. Resan till Egypten.

Farmor fyller 80 år. Nicklas älskade kalas.

Nicklas sport var sqash, här spelar han med sin pappa. Sista året innan Nicklas blev sjuk så hade hans pappa ingen chans på banan.

Nicklas med kusin, värmer kalla fötter och drycker varm choklad efter en kall dag på Öland.

Mys i soffan med mormor och missan.

Sista cyckelturen sommaren 2009 på bygatan, Öland.

På restaurang i Borgholm, september 2009.

I dag.

24: "att bara vara"

Stressforskningsinstitutet verkar vara ett okänt institut. Ingen som jag frågat, har känt till dess existens.

På institutet arbetar 28 personer därav 24 med forskande uppgifter( beteendevetare,lärare, psykologer, professorer m.f.). Här har producerats många rapporter, tidskriftter, böcker och läromedel om vår stress. Jag har letat efter orsaker till stress på hemsidan. Jag hittade inte så mycket, men på flera håll i tillgängliga rapporter stod det att högt tempo, höga krav på omvärldsanpassning, samt otydliga organisationer var orsaker till stress. Under flik "Forskning", kan man läsa att samhället varit oförberett på den kraftiga ökningen av stressrelaterade sjukdomar och kan fortfarande ej hantera detta trotts all forskning!?!.

Och skulle man vilja veta mera kan man beställa hem böcker och tidskrifter för att fördjupa sig i ämnet.

Till Stressforskninsinstitutet finns en Stressmottagning kopplad, med egen hemsida. Vi får se om det finns något intressant där.

http://www.stressmottagningen.nu/

23: "att bara vara"

Karin efterlyste åtgärder mot de "yttre orsakerna" till stress (se kommentar, till inlägg 22). Kanske finns det på STRESSFORSKNINGSINSTITUTETS hemsida.

Det är ett nationellt institut som sedan 2007 är ett kunskaps centrum inom området stress och hälsa. Från början var institutet en myndighet men har nu avvecklats till att lyda under Karolinska institutet.

http://www.stressforskning.su.se/

Det finns mycket att läsa där, och kommer att ta tid.

Något annat som jag reagerat på är de sista dagarnas Tv reklamen om "Artic Root" som rekommenderas till trötta och stressade människor. Hur tolka detta? Om man tar sina piller är det då o.k. att fortsätta stressa? Är det någon som tror på detta?

En annan reklam är om smarta mobiler med Office program och Windows Mobile, har man detta så kan man redigera Microsoft Office dokument när man är i farten enligt reklamen.

Vi uppmanas att stressa mera? En god vän sa att hon upplever att vi människor har stagnerat och accepterat vår stressade tillvaro.