En vandring för livet

En vandring för livet
Kängorna är alltid redo!

tisdag 15 juni 2010

Tredje vandringsdagen















Övernattningsstället i Eriksmåla. Otroligt charmig stuga både utvändigt och invändigt.
Ett stort tack Liselotte Korner för att jag fick spendera natten i din stuga. Önskar att alla hade möjlighet att bo såhär någon gång. Om du vill bo här, googla "stugknuten eriksmåla".
















Jag hann endast gå några få meter från Eriksmåla innan första skuren kom. Först sökte jag skydd i skogen, men sen så åkte regnkläderna på för det regnade hela vägen fram till Algutsboda.
















Tände tre ljus i Algutsboda Kyrka för tre själar, Nicklas, min pappa och för Nicklas farfar.
Det vore enkelt att ha en tro i en sånhär svår situation.

Dagens funderare:
Om man tänker sig att vi är högst upp på näringskedjan och att slutprodukten av våra kroppar är en själ som frigörs när vi dör. Att själen då har tillgång/möjlighet att färdas överallt i stora universum. När själen får en sådan möjlighet så är kanske våra liv på jorden så obetydeliga att själen inte har tid att visa sig för oss eller att återkomma. Fast det här får vi nog aldrig något svar på.
















När jag skulle fortsätta från kyrkan så blev vädret ännu sämre. Jag sökte skydd i en liten stuga bredvid kyrkan, där vaktmästaren Ingemar höll till. Där blev jag sittandes i en timme innan jag kunde fortsätta. Han hade tid att prata länge med mig.
När jag väl kom ut såg jag att det även hade haglat, se bild.
















Precis när jag kom till Boda så blev jag stoppad av Göran Göransson. Han och hans hustru driver Hönsalottas Luffarmuseum. Han tyckte att jag gjorde en god sak och ville därför göra en intervju för tidningen.
Göran brinner för välgörenhet och brukar annordna tillställningar för insamlingar. Gå gärna in på http://www.luffarmuseum.se/



På luffarmuseet kan man köpa denna vackra glaspjäs. En del av behållningen går till välgörande ändamål.
















Nu styr jag stegen mot vandrarhemmet i Boda där jag ska tillbringa natten.

måndag 14 juni 2010

Andra vandringsdagen















Efter en mycket god natts sömn och stadig frukost hos Karin i Hovmantorp, var det dags att gå vidare. Karin var ledig idag och ville följa med mig en bit på vägen. Vi stannade till i en skogsdunge och hon visade mig en väldoftande blomma som heter skvattram. Den här växten används vid växtfärgning av garn. Gnuggas växten mot hud så skyddar den även mot mygg.


Träskulptur i Hovmantorp


















De mesta var stängt i Hovmantor såhär tidigt, så vi vandrade ut på 25-an.
















Karin bullade upp med kaffe och godsaker som smakade bra vid stoppet i Strömbergshyttan. I butikerna där informerade jag om mitt projekt.
















På bild forsande vatten i Lessebo. Många spännande möten med människor där. Fantastiskt att folk tar sig tid att lyssna på mig trots jäktade tider nu inför semestern. Jag vet att jag borde ha valt en lugnare tid på året för denna vandring men när jag väl visste vad jag
måste göra så fick det bli nu. Karin åkte hem med buss från Lessebo, stort tack för allt.
















"Mamma tänk om jag snart kommer att flyga bland molnen" sa Nicklas en gång mot slutet av sin sjukdomstid. När jag stelnade till sa han genast "Jag skojar bara mamma". Varje gång jag ser sånna här moln tänker jag att Nicklas flyger där.
















Många tankar på Nicklas under lång ensam väg. Till slut är jag framme i Eriksmåla.
















Jag köpte en hamburgare på pizzerian i Eriksmåla, ägaren där sa att hon ville bidra till insamlingen för barncancerfonden.
Nu väntar vila i eriksmåla.

söndag 13 juni 2010

Första vandringsdagen


Vid graven kl 06.00. Nicklas nu går vi.














Barbro och Inger väntar på mig vi Rondellen, på Högstorp.











Eva W sluter upp längs vägen.












Fika i solskenet.









Fotspecialisten har sagt att fötterna skall doppas i varje sjö, som jag går förbi. Jag lyder.









I Furuby hos arbetskamraten Rozalia. Hon har fixat insamling till Nicklas minne, i sin trädgård. Sedan bjöd hon på lunch. Stort tack, Rozalia. I Furuby kom SVT Småland och gjorde reportage. Se på SVT play, länken nedan. http://svtplay.se/v/2039211/vandrar_for_att_samla_pengar_till_cancerforskning










Från Furuby följer Rozalia med på vandringen mot Hovmantorp. Karin G möter oss på vägen. Fantastisk natur här och en get i hagen.









I köket hemma hos arbetskamraten Karin G, i Hovmantorp, efter god middag.








Teddy, Karins gosiga hund.
Tack alla för en fantastisk dag. Karin har bäddat en säng till mig, den ser inbjudande ut.
Klockan är 21.00. Liten stund till skall jag vara uppe.







lördag 12 juni 2010

Dag före dag!



På bild en mycket nöjd Nicklas(~10år) efter gokart turen.

Ja Nicklas i morgon ska vi gå mot Öland. Jag ser fram emot vår vandring!


Många har hört av sig, per tel, brev, mail och kommentarer på bloggen. Några vill till och med vara med när jag kommer i mål! Alla som vill är välkomna. Jag har försökt att svara på en kommentar i bloggen, men det hela resulterade att jag plötsligt var följare till min egen blogg!!! Suck! Det tog mig en kvart att få bort eländet.


Några har hört av sig att de försökt skriva kommentarer i bloggen men det har ej "fastnat". Tyvärr kan jag ej hjälpa er då jag inte har lärt mig detta ännu. Tror man ska ha någon sorts gogelkonto, det ska vara gratis.


För de som vill nå mig finns tel.nr. under "Sidorna".

fredag 11 juni 2010

Förtydligande - gåva till Barncancerfonden!





I dag har jag bland annat träffat mina optikerkolleger på stan. Jag har besökt nästan alla butiker(några var stängda för lunch) och informerat om mitt vandringsprojekt. Enbart positiv inställning överallt. Jag berättade för en kollega att jag uppmanar att alla optiker skänker 100:-var till barncancerfonden. En kollega sa att jag skulle få 100:- per mil avverkad sträcka. Hurra!


Kära vänner, jag undrar om jag måste förtydliga mig. Några av er har givit gåvor till Nicklas minne via post/bankgiro, när man gör detta så syns inte namnet på givare på listan "egen insamling" till Nicklas minne. Pengarna kommer visserligen till godo men syns inte heller på denna sida. Jag går in och kikar där ibland, namnen på listan ger mig sådan KRAFT!!!


För att komma till Nicklas insamling, titta under kängorna till höger. Sök sida "Lämna bidrag" klicka där, så ser ni länken till barncancerfonden och Nicklas insamling. Eller klicka på länken här: http://www.barncancerfonden.se/6999


När ni kommit in på denna sida titta längst ner, här kan man ge bidrag till barncancerfonden, och enklast är att ge med mobilen, tycker jag. Minsta gåvan är viktig!

På samma sida kan företag ge bidrag. De ska använda sig av "Till betallösningen företag".

Nu är det snart dags att gå(söndag), det ska bli skönt, jag är redo.


torsdag 10 juni 2010

Glädjekälla!


Vad skulle jag göra utan dig min äskade syster? Under Nicklas sjukdomstid före och efter, alltid har du ställt upp utan att tänka på dig själv.
Du har varit som en andra mamma för mina barn. De älskar dig, men det vet du redan. Ibland var jag avundsjuk då deras glädje var så stor när de såg dig. Men du har alltid haft så god hand med barnen, alla barn.
Tack särskilt för allt du gjort under Nicklas sjukdomstid, att våra familjer fick träffas så mycket, det har betytt mycket för Nicklas, det sa han ofta. Att få koppla av med sina kusiner i Huskvarna, ofta även att då storebror var med. Trots Nicklas sjukdom var det glädje, mycket skratt och sena nätter allt tack vare dig.

tisdag 8 juni 2010

Var kommer all min energi ifrån?



Under Nicklas sjukdomstid var mina sinnen skärpta, jag hade otrolig energi trots oron sorgen ångesten och minimalt med sömn. Jag var ju tvungen att vara där för min son.

Vid Nicklas död försvann all energi. Många dagar var det svårt att bara komma upp ur sängen. Som en god vän till mig sa "Man bara vandrar omkring i en kropp."

Förutom att jag joggade och vistades ute i naturen, var jag svag och elendig. Efter det starka mötet i Skåne (läs inlägg 7/6) och när jag väl bestämde mig 17/5! så återkom energin. Jag känner en meningsfull uppgift som står mig nära. Att vandra för min Nicklas, för Barncancerfonden och för min egen själ. Något annat klarar jag inte just nu. Men jag gör detta med hela min hjärta och hoppas att min insats gör nytta.

Jag tror att jag fått min energi av alla goda vänner och goda människor jag mött under min svåra tid. Jag vill nu dela med mig av min energi till alla som vill och behöver!!!!!!!!!!!!!!